Design och odling

Lokala växthus

Kan hjälpa städer och områden där lantbruksmarken inte räcker till att förse de som bor och vistas i området med kvantiteter men även delikatesser. De har också kraften att göra säsonger längre och bredda utbudet. De lokala gårdarnas lantbruk utgör motorn för staden. Med motor menas näringsrika och ädla kvantiteter av mat som alla kan behöva nära där det produceras (se rubrik ”MAT”). Vi vore ingenting utan gårdarnas bidrag. Om Horti- och agrikulturen önskas rustas upp och synas så är det viktigt att satsningar går dit. Mixen av ny teknik och gammal lära kommer utgöra startskottet för den gröna matkulturen. Balansen mellan areal odling och hydroponisk odling kommer finna sin rätt, då det beror på vilken stad eller område i vilket land vi pratar om och dess förutsättningar.

Bilderna nedan visar förstudien på ett lokalt växthus utanför Linköping, den första i Sverige den här storleken. Helt rätt tänk. Dock har detta legat på vänt länge och kanske aldrig blir av i och med Plantagons konkurs. Växthuset är projekterat till att producera 1.3 ton Pak Choi varje dag.

(500 ton per år).

. .

Areal odling och hydroponisk odling

Areal Odling; Våra gårdar och lantbruk som idag står för kvantiteterna av råvaror kring ett område. Kanske de viktigaste aktörerna kring en stad att förvalta likväl som hela dess närområde. Det kan inte bli mindre, utan vi ser hellre att det skulle växa och bli nyttigare.

Hydroponisk odling; Börjar oftast i vatten med näring. Fördelen är att inte rotsystemet blir lika stor och man kan plantera tätare. En jämn tillgång till näring gör att skördarna blir rikliga. Kan användas i bergrum och i vertikala växthus.

Stadsodlingar

Innovationer sker främst i staden och människotäta områden. Vi vill alltid försöka tillåta att nya idéer frodas och växa fram i den omfattning dom sker. Navet. Stadskärnan har dock andra förutsättningar i form av kostnad, samhällsplanering, infrastruktur, direktiv och regler än exempelvis ute på landsbygden. Därför är samspelet mellan stadskärnan och den lokala landsbygden värd att iaktta vad gäller placering av ny teknik.

Akvakultur

RAS, BIO-flock och akvaponisk odling

Akvakultur dominerats av så kallade öppna system, det vill säga vattnet leds in från en källa och sen ut ur systemet till en recipient utan att återanvändas. Hur mycket av vattnet som byts ut regleras oftast av hur mycket organismer man odlar per volymsenhet, art, odlingsintensitet och vattenkvalitet.

För filtrerande organismer som mussla och makroalger så hängs de direkt i vattnet. Allteftersom vattenbruket har expanderat såväl i volym som till nya områden med minskat utsläppsutrymme för närsalter har behovet att rena både inkommande och utgående vatten från dels näringsämnen, toxiska ämnen och sjukdomsframkallande organismer ökat. Utöver kontroll på vattenkvaliten drivs utvecklingen mot mer slutna system av ett behov av att spara vatten genom att kunna återanvända samma vatten efter rening. Denna utveckling av mer slutna system ger utöver en större kontroll på själva produktionen en ökad frihet i lokaliseringen av odlingen, som då kan förläggas nära konsument eller annan resurs som spillvärme.

Slutna system för akvakultur delas ofta upp i system där vattnet renas utanför eller inne i odlingstanken. Det första fallet benämns oftast

RAS (Recycling Aquaculture Systems) och är till sin natur högteknologiskt då vattnet renas från organiska ämnen och metaboliter med hjälp av en kombination av tekniskt avancerade mekaniska och biologiska filter och gasutbyten.

Vattnet inne i odlingsutrymmet är då ofta klart och man kallar det därför ibland för klarvattensodling och det passar för fiskar naturligt anpassade till just klara vatten, som t.ex. abborre, piggvar och laxfiskar. Den andra huvudtypen, med vattenrening i samma vatten som man odlar i benämns ofta som ”Bioflock” eller ”grönvattensodling”, då reningen av vattnet sker genom ett naturligt mikrobiellt ekosystem. Bioflock utgör vår ursprungliga form för fiskodling med en 5 000 årig historia. Systemet passar arter anpassade till ett liv i näringsrika vatten med stor organisk produktion, som gös, sutare och många tropiska arter som tilapia, karp och jätteräka. Genom att många av dessa arter naturligt kan filtrera och därmed äta direkt av mikroberna så innebär det att dessa system är mer näringseffektiva då alla av fisken/räkan missade/utsöndrade näringsämnen kan återskapas till nytt ”levande” foder, medan i fallet RAS så måste hela tiden ny näring (i form av foder) tillföras odlingsvattnet.

RAS – Recirkulerande vattenbruk

Akvaponisk odling

Ett ytterligare steg för att komma närmare ett sant kretsloppssystem är s.k. akvaponisk odling. Här kopplas odling av fisk samman med odling av grönsaker eller andra växter och där växterna tar upp överskottet av näring från fiskodlingen. Ett svenskt exempel på en sådan akvaponisk odling är Kattastrands kretsloppsodling utanför Härnösand.

(Innovationsområde för SIA, ”Urban food – Urban matförsörjning i en globaliserad värld – dnr 2013-04301”)

Agri- och hortikultur