Design och odling

Bygg framtiden på marken – inte bort från oss

Sverige står vid ett vägskäl där odlingsbar mark försvinner i snabb takt – ofta till förmån för bebyggelse, industri och infrastruktur. Samtidigt lockar den tekniska utvecklingen med nya, intensiva sätt att producera mat på liten yta. Men hur långt vi än kommer med teknik, sensorer och vertikala odlingar, så kvarstår en sanning: de stora areella lantbruken är grunden i vårt matsystem.

Det är där den verkliga volymen produceras, den som faktiskt mättar befolkningen. När dessa marker försvinner tappar vi inte bara yta – vi tappar självständighet, biologisk trygghet och försörjningsförmåga.

Därför behöver framtidens arkitektur inte bara handla om byggnader och system, utan också om hur vi bygger vidare på den mark vi redan har – istället för att bygga bort den.

Areell odling

Våra gårdar och lantbruk står idag för kvantiteterna av råvaror kring ett område – kanske de viktigaste aktörerna kring en stad att förvalta, likväl som hela dess närområde. Dessa areella odlingar utgör motorn i vårt matsystem: det kan inte bli mindre, vi ser hellre att de växer och blir ännu mer näringsrika och hållbara.

Hydroponisk odling

Hydroponisk odling börjar oftast i vatten med näring. Fördelen är att rotsystemet inte behöver ta lika mycket plats och att man kan plantera tätare. En jämn tillgång till näring ger rikliga skördar, vilket gör tekniken särskilt lämpad för vertikala växthus och odling i stadsmiljöer eller bergrum. Den kompletterar de areella odlingarna genom att producera delikatesser och förlänga säsongen där marken inte räcker till.

Växthus och stadsnära odling

Växthus kan hjälpa städer och tätorter där lantbruksmarken inte räcker till för att förse invånarna med både kvantiteter och specialprodukter. Mixen av ny teknik och traditionell kunskap blir startskottet för en stark, grön matkultur. Balansen mellan areella odlingar och hydroponisk odling anpassas efter stadens eller områdets specifika förutsättningar.

Bilderna nedan visar förstudien av ett lokalt växthus utanför Linköping – den första i Sverige i denna storlek, projekterad för att producera 1,3 ton Pak Choi varje dag (500 ton per år). Tyvärr ligger projektet på vänt sedan Plantagons konkurs, men visionen visar hur storskalig lokal odling kan fungera.

Stadsodlingar

Innovationer sker främst i staden och tätbefolkade områden. Här vill vi låta nya idéer frodas i den omfattning de kan växa fram. Stadens nav har andra förutsättningar – kostnad, samhällsplanering, infrastruktur och regler – än landsbygden. Därför är samspelet mellan stadskärnan och den lokala landsbygden avgörande för hur ny teknik placeras och används.

Från nav till motor – teknik som stärker lantbruket

Det som utvecklas i staden – i navet – kan spridas och användas ute på lantbruket, i motorn. Tekniken ska inte ersätta lantbruket, utan fungera som fragment som kan implementeras där de gör störst nytta.

Exempelvis kan en stadsodlare som experimenterat med ljusblandning i ett bergrum dela sin metod med lantbrukarna för vinterodling i växthus eller växhustält. På så sätt får bönderna nya verktyg och idéer utan att behöva etablera stora högteknologiska anläggningar, samtidigt som areella odlingar fortsatt producerar volymen som mättar våra magar.

Akvakultur

RAS, BIO-flock och akvaponisk odling

Akvakultur dominerats av så kallade öppna system, det vill säga vattnet leds in från en källa och sen ut ur systemet till en recipient utan att återanvändas. Hur mycket av vattnet som byts ut regleras oftast av hur mycket organismer man odlar per volymsenhet, art, odlingsintensitet och vattenkvalitet.

För filtrerande organismer som mussla och makroalger så hängs de direkt i vattnet. Allteftersom vattenbruket har expanderat såväl i volym som till nya områden med minskat utsläppsutrymme för närsalter har behovet att rena både inkommande och utgående vatten från dels näringsämnen, toxiska ämnen och sjukdomsframkallande organismer ökat. Utöver kontroll på vattenkvaliten drivs utvecklingen mot mer slutna system av ett behov av att spara vatten genom att kunna återanvända samma vatten efter rening. Denna utveckling av mer slutna system ger utöver en större kontroll på själva produktionen en ökad frihet i lokaliseringen av odlingen, som då kan förläggas nära konsument eller annan resurs som spillvärme.

Slutna system för akvakultur delas ofta upp i system där vattnet renas utanför eller inne i odlingstanken. Det första fallet benämns oftast

RAS (Recycling Aquaculture Systems) och är till sin natur högteknologiskt då vattnet renas från organiska ämnen och metaboliter med hjälp av en kombination av tekniskt avancerade mekaniska och biologiska filter och gasutbyten.

Vattnet inne i odlingsutrymmet är då ofta klart och man kallar det därför ibland för klarvattensodling och det passar för fiskar naturligt anpassade till just klara vatten, som t.ex. abborre, piggvar och laxfiskar. Den andra huvudtypen, med vattenrening i samma vatten som man odlar i benämns ofta som ”Bioflock” eller ”grönvattensodling”, då reningen av vattnet sker genom ett naturligt mikrobiellt ekosystem. Bioflock utgör vår ursprungliga form för fiskodling med en 5 000 årig historia. Systemet passar arter anpassade till ett liv i näringsrika vatten med stor organisk produktion, som gös, sutare och många tropiska arter som tilapia, karp och jätteräka. Genom att många av dessa arter naturligt kan filtrera och därmed äta direkt av mikroberna så innebär det att dessa system är mer näringseffektiva då alla av fisken/räkan missade/utsöndrade näringsämnen kan återskapas till nytt ”levande” foder, medan i fallet RAS så måste hela tiden ny näring (i form av foder) tillföras odlingsvattnet.

RAS – Recirkulerande vattenbruk

Akvaponisk odling

Ett ytterligare steg för att komma närmare ett sant kretsloppssystem är s.k. akvaponisk odling. Här kopplas odling av fisk samman med odling av grönsaker eller andra växter och där växterna tar upp överskottet av näring från fiskodlingen. Ett svenskt exempel på en sådan akvaponisk odling är Kattastrands kretsloppsodling utanför Härnösand.

(Innovationsområde för SIA, “Urban food – Urban matförsörjning i en globaliserad värld – dnr 2013-04301”)

Agri- och hortikultur