Varje stad har sitt fotavtryck

Det ekologiska fotavtrycket

”Ekologiska fotavtrycket är ett mått på hur mycket människor påverkar miljön” – NE.

”Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. Det är uttryck för den area som behövs för att försörja en människa eller ett land. Uttrycket beskriver hur stor ekologisk yta som krävs för att producera och assimilera (ta hand om) avfallet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekologiskt_fotavtryck

”Allt vi människor gör har en inverkan på miljön på något sätt. Och människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter. Maten vi äter, kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. När vi studerar våra ekologiska fotavtryck förstår vi mer om denna påverkan och kan bättre bidra till samhällets omställning mot en mer ansvarsfull produktion konsumtion.” -https://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/

Inofarm – Söker samarbetspartners

Agenda 2030

Hållbarheten börjar i ekologin

InoFarm jobbar i riktning mot Agenda 2030 inom livsmedelsbranschen. Vi vill stödja städer och områden att optimera sin livsmedelscykel genom att flytta det närmre användarna. Lokal livsmedelsproduktion och konsumtion.

Lite kort om hur InoFarm jobbar med Farmer & Butcher

InoFarm jobbar inte bara med inre samverkansplaner inom livsmedelssegmentet. De jobbar även med yttre samverkansplaner för segmenten utanför livsmedel, unika distributionsplaner och återvinningsplaner. Se hur vi kan jobba med yttre och inre samverkan i Farmer & Butchers mathandelsplattform under rubrik ”MAT” under Farmer & Butcher ”Affärsmodell”.

Farmer & Butchers mathandelsplattform utgår alltid ifrån vilket område den befinner sig i. Hemsidan låter producenter och kunder hitta varandra och skapa egna nätverk. Om nätverk stadgar sig behandlas stegvis förutsättningarna för området,

Förutsättningar studeras med hjälp av InoFarms kunskapsbank tillsammans med indata från Farmer & Butchers hemsida som kan gynna användarna i området. Till exempel genom att analysera vart en lämplig teknik kan placeras och hur den skulle kunna se ut. Dock alltid i förhållande till de fyra bedömningsgrunderna. Läs mer om dessa längre ner. Indata kommer kunna utläsa naturliga placeringar av tekniker, kretslopp och mathallar som kommer till nytta för Farmer & Butchers användare.

– Därför är InoFarm samarbetspartner med Farmer & Butcher som i sin utformning och affärsmodell engagerat hållbarhetsdimensionerna; Ekologisk, Social och ekonomisk hållbarhet. (Se Farmer & Butcher under rubrik ”MAT”).

Hållbarhet med tre bedömningsgrunder

Ädelhet

Renhet. Oförfalskat original. En råvaras näringsinnehåll i sin renaste form, från frö till skörd och från skörd till förtäring. Svår att deklarera. Uppbyggnadsprocessen av en råvara kräver ibland tid, tålamod och omsorg. Uppbyggnaden av en råvara beror dels på arvsmassan som ligger latent i fröet. Men en stor del beror också på vad den är uppbyggd med under tiden i sin uppväxt från frö till skörd som tex: jord, vatten, luft, näringstillsatser (gödsel etc) och resterande omgivning. En råvaras ädelhet påverkas även efter skörd ända fram till förtäring. Alltså är emissioner av flyktiga ämnen som kan tillkomma råvaran lika viktig innan skörd som efter skörd. För vissa råvaror bryter tiden ner dess näringsinnehåll. Tiden har generellt stor inverkan på en råvaras emissionsrisk. Därför bedöms ädelheten hos vissa råvaror i hur färsk den är. Livscykelanalys på en råvara kan förklara dess äkthet och näringsinnehåll innan skörd. Ursprung, paketering och hantering, tid och distans samt fraktsätt klargör ytterligare dess äkthet och näringsinnehåll från skörd till förtäring. En råvara som vi känner till den som genuin kan tolkas tex via livsmedelsverkets mätningar om näringsinnehåll för varje enskild råvara, och ska alltid sträva efter att vara densamma som ursprunget eller mot en förbättring, dock alltid i beaktan mot de andra tre bedömningsgrunderna. Ädelhet är ett värde av väldig hög standard, speciellt i vår bränsleprocess, men likaså för smak. Ädelhet lämnar inte utrymme för genvägar när vi behöver tänka långsiktigt.

Näring

Energi och byggstenar. Kalorier och näring. Näringsinnehåll går att deklarera och går hand i hand med ädelhet. Om näringsinnehåll går att mäta i siffror och andelar, så kan man säga att ädelheten vill bevara och skydda det värdet, hela vägen från frö till förtäring. Definitivt ett värde för oss. Ett värde om cellreproduktion och om smak.

Färskhet

Tid och distans. Råvaror och livsmedel som vi vill ha färska så är tid och distans alltid något att titta på och göra bättre men alltid i hänsyn till de andra tre bedömningsgrunderna. Att ha livsmedelsproduktion nära konsumtion påverkar inte bara ädelheten och näringsinnehållet på en råvara utan det påverkar också det globala ekologiska fotavtrycket avsevärt. Ett värde om stolthet och respekt mot varje råvara och mot de som önskar förtära råvaran. Ett värde om ädelhet, näringsinnehåll, smak och hållbarhet.

Hållbarhet

Nedan följer InoFarms egna definition av hållbarhetsdimensionerna kopplat till vår mat.

Ekologisk hållbarhet -Kan tydas genom det ekologiska fotavtrycket. En enskild råvaras inverkan/påverkan på det ekologiska fotavtrycket med oss (människan) i dess cykel. Här har distributionen (fraktsätt, tid och distans) stor inverkan, men den har även inverkan på råvarans ädelhet och näringsinnehåll. Har en råvaras livscykel med oss i cykeln liten inverkan på det ekologiska fotavtrycket så är det bra för den ekologiska hållbarheten. Det ekologiska fotavtrycket: Vad vi tar av Jorden vill ofta Jorden ha tillbaka, det är så lånad energi fungerar. Energi skapade pengar en gång i tiden, pengar blev människans valuta för energi och skapade det monetära systemet. När endast pengar pratar så skapas den obalans vi ser i samhället just nu, alltså ekologisk obalans (att vi förbrukar mer än vad vi ger tillbaka av jordens resurser) och en social obalans (att den monetära kraften förutbestämmer människors sätt att leva och vara på jorden). En lokal livsmedelsproduktion och konsumtion kommer med tiden skapa en global energioptimering genom att flytta volymer och koncentrera energiåtgången mer lokalt kring städerna och områdena. bildar en global kostnadsreducering som i sin tur kan leda till en återskapad balans i energicykeln mellan oss och jorden, som jorden behöver tillbaka och som vi kommer må bättre av. Att fortsätta hitta gynnsamma samspel som t. ex. lokala resurseffektiviseringar innanför och utanför marknadssegmentet livsmedel. Eller som slutna system i akvaponiska odlingar. (se rubrik ”ARKITEKTUR”) Ekonomisk hållbarhet – Går hand i hand med energioptimering som resulterar i kostnadsreducering. Vi kan fortsätta pussla ihop nutida teknik med gammal lära som i t.ex. hydroponisk odling för att få det vi vill ha närmre oss och skapa en mer stadscirkulär ekonomi samt nya förhållningssätt för människorna och maten i området. Det kan skapas fler lokala monetära cykler och de onödigt långa kan börja tunnas ut. Att ha tillgång till lokal mat på vardaglig basis kräver att utbud och efterfrågan också finns lokalt. Blanda teknik mellan stadsodlingar i staden (navet) och lantbruken (motorn) utanför staden för att utveckla den till en grönare stad. Att skapa långsiktiga mål före kortsiktiga när man pratar pengar idag är att gå i hållbar riktning och att framtidssäkra egentligen vilken affärsverksamhet som helst. En viss oro bland stora och små bolag är att vi inte kan vara lönsamma och vara hållbara samtidigt. Det är ett endimensionellt, och förlegat tänk som ligger till grund för dagens ohållbarhet.

Bilden visar ett typ av tänk som används i affärssammanhang för att få marknadsaktörer att tänka mer tvådimensionellt, energi och pengar.Värden i annat än bara affärsnyttan. Shared Value Teorin Social hållbarhet – Skapas egentligen när valutan för energin återfår sitt rätta värde i hänsyn till ekologin. Vilket i vår monetära tid kan ses som en nästan utopisk balans. I ekologin återfinns vi människor och inte tvärtom. Ett sätt att få det mer socialt hållbart är just att flytta livsmedelsproduktion och konsumtion närmre oss. Globala livsmedelsproduktionsbolag visar brister i social hänsyn mot anställda och oetisk hantering av djur. Många livsmedel innehåller komponenter världen över vilket gör det näst intill omöjligt att spåra och identifiera.

Hållbarheten i begreppet Stads- och närodlat

Stadsodlat

Kommer oftast stå för kortast distans till kunden = Färskhet, kort transport, mindre miljöpåverkan. Står inte för kvantiteten av varorna i en stad just nu men tåls att höjas. Delikatesser.

Navet

Närodlat

Kort distans till kunden = Färskhet, kort transport, mindre miljöpåverkan. Kan stå för både kvantiteter (basutbud) och delikatesser.

Motorn

Konceptet ”Stads- och närodlat” skapar stadscirkulär ekonomi på riktigt. Att uppfylla konsumentens vilja och intressen genom skapa så många närproducerade livsmedel som möjligt, dock med bedömningsgrunderna i åtanke – För affärer både inom livsmedelssegmentet och utanför.

En stads- och samhällsutveckling är att knyta ihop produktion och konsumtion i distans till användarna. Nedan förklarar företaget Sweco en bra samhällsbild:

Lokala energicykler kring städer och områden – Innebär mindre onödiga globala transporter som tär på planeten. Vi lånar onödigt mycket energi som inte behövs genom långa transportsträckor. Vi kan reducera det genom att krympa import och exporttrådar. Placera och pussla teknik inne i staden och utanför för att få det vi vill ha närmre oss så ofta vi kan på ett tryggt sätt.

Hänvisning från Farmer & Butcher 1) Urban Food – Urban matförsörjning i en globaliserad värld. 2015. 2) Vad består vi människor av och vad behöver vi för näring. (se även flik fakta & teorier) Nödvändigheter (kalorier och byggstenar för kroppen) och onödigheter (konkurrensmedel etc.). Less is more… Vi tror på att i det absoluta energiutbytet genom ädel och näringsrik mat i människans bränsleprocess utan onödigheter – Mår vi som bäst och lever som längst, ur ett nästan utopiskt perspektiv. Läs mer om detta på Inofarms hemsida i länken nedanför. Mat har förlorat sin enkelhet och smak genom dåliga förhållanden, diffusa ursprung och packad med substanser. Substanser (konkurrensmedel) skapas av bolag för att konkurrera med andra bolag om oss konsumenter. Tillsatser av olika slag lämnar ibland en äcklig smak i munnen och skapar sjukdomar och massdöd (se InoFarm). Detta går hand i hand med att den biologiska mångfalden förstörs ännu mer och i snabbare takt ju mer vi blir pressade att konsumera produkter vi inte behöver utan att ta hand om det. Mat och vatten är vårt bränsle och är något som måste existera för vår existens. Det behövs en bättre fördelning på hur vi förhåller oss till våra råvaror i en så stor och växande population på en liten plats. Vi kan göra det bättre genom att flytta livsmedelsproduktion närmre oss och bygga upp bredare utbud lokalt. Ren mat ger lång livslängd och högre chans till välbefinnande under tiden. I den globala livsmedelsindustrin som den ser ut idag, ju längre ifrån en råvara kommer och ju fler mellanhänder, så höjs generellt risken att fler partiklar tillkommer råvaran. Därför är alternativet av en stads- och närodlad vara viktigt både för miljön och hälsan. Tid, distans, ädelhet, smak och näring står för hur attraktiv råvaran är. 3) InoFarm.se – är en kunskapsbank om mat, odling, näring, agri- och akvakulturell teknik. InoFarm samlar kunskap om hur städer och områden kan optimera sin livsmedelscykel genom att flytta det närmre oss. Inre samverkansplan mellan den vegetabiliska marknaden och kött- och fiskmarknaden. Hur områden kan energi – och kostnadsreducera genom att låta marknaderna samspela med varandra som t.ex. genom resurseffektivisera restprodukter mellan dessa. Även yttre samverkansplan genom att studera och utnyttja stadens yttre restprodukter i konceptet som t.ex.: slam till jordförbättringsmedel från stadens reningsverk.